You are currently browsing the monthly archive for april 2008.

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla de Vellingebor som kom till vårt torgmöte i lördags. Av en publik på totalt över 100 personer var en bra bit över hälften Vellingebor och det gjorde mig extra glad att ni i princip uteslutande verkade stödja en sverigedemokratisk politik. Stämningen på torget var, tack vare er, helt enkelt på topp och jag hoppas vi får fler tillfällen att mötas framöver!

Jag vill också rikta en eloge till Maria Ferm som faktiskt tog debatten. Det hör verkligen till undantagen att riksdagspartiernas ungdomsförbund vågar debattera med SDU. Faktum är att detta var första gången!

Sen vill jag även vädja till er som på allehanda ställen på nätet raljerar över att Maria inte var med på frågestunden med åhörarna. Maria svarade redan från början att hon ville delta i debatten men inte i frågestunden. Det tycker jag faktiskt man kan både förstå och respektera. Maria kom, ganska ensam, till ett möte som Sverigedemokraterna arrangerade, och med tanke på att ingen annan riksdagspartist har vågat anta en sådan utmaning, samt att Maria är 22 år och liksom jag oerfaren i sådana här situationer, så tycker jag man kan ha full förståelse för att hon nöjde sig med debatten.

Den som fortfarande inte har sett debatten kan se den här.

Rubriken är ett citat av Fredrik Reinfeldt från den tid då han var MUF-ordförande. Med det politiska ansvaret som kommit med åren sedan dess, så har Reinfeldt av taktiska skäl fått backa i frågan (svenskarna vill ha tryggheten som välfärdsmodellen medför så det gäller att avveckla den långsamt och obemärkt) och istället utge sig för att företräda ”det nya arbetarpartiet”.

Vart moderaternas egentliga lojalitet ligger råder det dock ingen tvivel om när man skrapar lite på ytan. Ju närmre gräsrötterna man närmar sig, desto mindre ”taktiskt” uttrycker de sig, och desto tydligare blir det. Som MUF:aren Carl Teglund, som kommenterar det faktum att välfärdsstaten inte kan kombineras med den omfattande invandring Sverige har:

Sannare ord har aldrig sagts. Låt oss då därför skrota välfärdssamhället och the nanny-state och öppna upp gränserna och göra världen fri och till fullo bejaka den positiva (och naturliga) utvecklingen av global kapitalism som har spridit så mycket välstånd, rikedom och lycka åt vår värld. Att stänga gränserna vore ett steg tillbaka.

Märk väl den progressive moderatens rädsla för ”ett steg tillbaka”. Det är inte den gamla skolans moderater, med värdegrund och känsla för vår nationella gemenskap, som talar. Dagens moderater, med Reinfeldts generation politiker i bräschen, är tvättäkta nyliberaler – lika nihilistiska och ytliga som marxister.

De senaste dagarna har det pågått någon slags ”kampanj” från en rad miljöpartister på nätet, där man hävdar att SDU inte kunnat ordna med en oberoende moderator och/eller debattregler som Grön Ungdom kunnat ställa upp på. Detta är felaktigt. Debattregler som båda parter kunnat ställa upp på kom vi överens om i tisdags och i onsdags förmiddag kunde SDU föreslå en oberoende moderator.

Inga invändningar på upplägget har inkommit från Grön Ungdom, som ännu inte gett något slutgiltigt besked. Med andra ord: Formen för debatt har godkänts av båda parter. Bollen ligger hos Grön Ungdom. Sluta sprida felaktiga rykten.

Uppdatering: Grön Ungdom har under morgonen tackat ja till debatten!

Jag älskar SWE”, så kallar Moderata Ungdomsförbundet sin nya kampanj som skall handla om integration. Måttot är, ”Jag älskar mitt land så mycket att jag vill dela det med alla.” Det skrivs rysligt fint om hur underbar samhällsgemenskapen skulle bli om alla fick sin egen epitet, ”turk-svensk, afro-svensk, homo-svensk, jude-svensk, blatte-svensk, dansk-svensk och småstads-svensk”. Att enbart bli svensk bestrider MUF kraftigt, de förmådde inte ens av att döpa kampanjen till ”Jag älskar Sverige” eftersom det inte ansågs var tillräckligt internationellt.

Tankegångarna i kampanjen utgår från att Sveriges ekonomi skall stärkas eftersom invandrarnas kunskaper och idéer på arbetsmarknaden är livsavgörande för om Sverige ska gå framåt i utvecklingen eller om vi ska slungas århundranden tillbaka i tiden. Enligt MUF:s propaganda antyds det därmed att arbetslösheten beror på svenskarnas ovilja och okunskap till att arbeta. Att spotta på de redan inbodda arbetslösa gör MUF därför gärna i det man blottat tanken bakom kampanjen: vi byter ut befolkningen och visar de lata svenskarna att det faktist visst finns jobb. Efter första steget innanför sveriges gränser kan man kalla sig svensk, (självklart med en valfri epitet framför).

En annan beståndsdel i kampanjen är att Sverige nu är ett rikt land p.ga invandraringen. Kampanjen indikerar att om invandringen skulle upphöra så skulle Sverige i stort sett återgå till medeltiden både fysiskt och mentalt. Den hållning man visar inom MUF är både arrogant och oförskämd mot den svenska befolkningen. ”Ingen välfärd utan invandring”, skrivs det och jag beklagar. De låter kampanjen påskina att svenskarna stod där, likt dregglandes zombies och tittade på när invandrare byggde välfärden med tillhörande trygghetssystem. MUF:s bild av hur allt gått till håller jag inte med om. Vad jag förstått så klarade sig Sverige tämligen finfint runt 70-talet och dess förinnan denna synnerligen hysteriska massinvandring sattes igång.

Jag går ofta och grunnar över när dessa uttjatade papegoj-lögner skall upphöra. Kommer MUF och alla andra ungdomsförbund någonsin förstå att det helt enkelt är omöjligt att bibehålla välfärd och trygghetssystem i Sverige när man samtidigt skall ta in denna kaotiska mängd invandrare? Ska vi verkligen behöva sätta oss på huk, och långsamt med bebisspråk försöka förklara att man inte både kan äta kakan och samtidigt ha den kvar?

MUF ordförande Niklas Wykman skriver i sin blogg att ”Nu visar vi att vi är den mest relevanta samtalspartnern kring integration, Sverige och svenskhet.” Detta trots att de bara för någon vecka sedan vägrade ta debatten med Sverigedemokratisk Ungdom i frågan. Så villka ska ni egentligen samtala med, Niklas Wykman? Handlar detta samtal enbart om en monolog eller är det dags att föra en verbal dialog med en reell meningsmotståndare? Ta debatten med Sverigedemokratisk Ungdom.

Det verkar som att något tekniskt fel i mailkontakten mellan SDU:s och Grön Ungdoms mailsystem föreligger. Kanske är den ideologiska skillnaden för stor? ;-)

Kan också rekommendera denna artikel för er som vill bilda er en uppfattning om exakt hur extrema Grön Ungdom är i sin syn på invandringspolitik.

Idag gick Sverigedemokraterna ut med offentlig information om vårt kommande torgmöte i Vellinge. Syftet med mötet är att få till stånd en dialog kring kommunal invandringsmottagning, samt en debatt med den nystartade lobbygruppen ”Vellingebor för flyktingar” (vilket kan tyckas vara ett lustigt namn på en lobbygrupp som inte tycks företrädas av Vellingebor).

Eftersom Maria Ferm, ordförande i Grön Ungdom, är den person som mest av alla företrätt lobbygruppen så föll det sig naturligt för oss att bjuda in henne för debatt. Således fick hon en debattinbjudan per mail igår kl 11:49.

Ganska exakt ett dygn efter att Ferm fått inbjudan skriver hon följande på sin privata blogg:

Jag har efterfrågat beskrivning på upplägg och en opartisk moderator innan jag överhuvudtaget tar ställning till att medverka i debatten, men inte fått något svar än. De har uppenbarligen annat för sig än att uppge relevant information…

Ferm har dock inte inkommit med någon sådan förfrågan till oss arrangörer och jag har inte heller för avsikt att planera detaljerna mellan bloggar. Sd väntar fortfarande på svar på vår debattinjudan och vi hoppas att detta utspel inte är ett ”trick” från Grön Ungdom för att undvika debatten och skylla på konstlade omständigheter. Vi är öppna för att utforma debatten efter Grön Ungdoms krav i den mån det är rimligt och möjligt för oss.

Under flera veckors tid har vi i medierna kunnat följa Enayatulla Adel och hans utvisningsbeslut. Det har skrivits spaltmeter i tidningarna som till stor del endast är en ren känsloanstormning med väldigt liten del information.I och med detta kan man frångå att upplysa folket kring de faktiska förhållanden som är. I dag framstår Migrationsverket som en svekfull och ondskefull myndighet.

I brist på egentliga fakta i detta högst omtalade fall ringde jag personligen till Migrationsverket och frågade vad som låg bakom detta och varför en sådan hysteri slagits igång på grund av utvisningen.

Tjänstemannen jag fick tala med lät glad när jag ringde och berättade att de fått motta väldigt många samtal och brev under den senaste tiden. Hon meddelade att det specifika ärendet behandlats precis enligt de lagar och regler som finns och att Migrationsverket själva blir utmålade till syndabockar då de har tystnadsplikt och inte kan uttala sig mycket i de enskilda asylfallen.

Det många troligen inte tänker på är att det är politikernas beslut som skapat detta ”överklagningssystem”. Människor tillåts överklaga både till migrationsdomstolen och till migrationsöverdomstolen efter att Migrationsverket tagit ett utvisningsbeslut. Det är politikernas fel att människor som kommer hit hinner rota sig i landet innan de efter flera år får ett slutgiltigt beslut om utvisning. I dag när människor kan överklaga och överklaga skapas det förhoppning och asylsökande som går i förväntan kan reagera kraftigt när dessa inte infrias. När utvisningsbeslutet till slut kommer gråter politikerna ut via media, då de inte verkar förstå att de själva har vållat detta otroliga lidande.

Det har piskats upp en upprorsstämning de senaste veckorna och man kan fundera över syftet. De lokala riksdagsledamöterna har alla hycklat i denna fråga då både den nuvarande och förra regeringen inte gjort något för att förändra situationen. Den ilska som i tidningarna riktas mot avvisningsbeslutet är därför missledande då Migrationsverket blir fel måltavla. Det är politikerna som fattat beslut om lagarna i en redan kaosartad invandringspolitik.

En tydlighet i frågan gör att människor slipper att gå med förväntningar som slutar i elände. För att det här inte ska uppstå igen vill Sverigedemokraterna tillsätta resurser som gör att handläggningstiden minskar och att människor som uppfyller asylskälen enligt FN:s Genevekonvetion ska få stanna tillfälligt. I dag tänjer vi i Sverige på den gränsen vilket sänt signaler ut i världen att alla får stanna i Sverige oavsett om asylkraven är uppfyllda eller inte. Vi vill hjälpa flyktingar under den tid som skydd behövs för att sedan hjälpa dem att åter kunna etablera sig i sitt hemland. Genom att begränsa oss att enbart hjälpa de som uppfyller asylkraven minskar vi den okontrollerade invandringen som vi i dag ser stora konsekvenser av i Sverige.

Genom en kontrollerad invandringspolitik kan vi återfå förtroendet hos folket för en flyktingpolitik som enbart vänder sig till verkliga flyktingar.

Den senaste tiden har SDU gått ifrån att vara ett väldigt passivt ungdomsförbund till ett ungdomsförbund med ett växande antal aktiva medlemmar. Hittills har den mesta aktiviteten inte synts utåt och vi har inte heller förmedlat och kommunicerat vårt arbete, våra tankar och vår strävan något vidare.

Detta är det dock dags att ändra på när en ny fas i utvecklingen av ungdomsförbundet inleds. sdublogg.se är den nya samlingsbloggen för framträdande ungsvenska bloggare. Bloggen kommer användas som ett mer ”ledigt” kommunikationsmedel än hemsidan. Ibland för att publicera djupare tankegods, men ofta bara för att skicka ut en liten rapport från vardagen inom SDU.

Syftet är också att samla alla ungsvenska bloggare under ett tak, likt sdblogg.se samlat sd-bloggare. Genom en samlingsblogg kan vi hålla en högre aktivitet och därmed nå fler läsare. Från och med nu kommer också sdublogg exponeras på SDU:s hemsida och bloggen kommer även integreras med SDU:s kommande community.

Ta kontakt med SDU för att engagera dig för Sverige du med!